I stället för det utlovade

Fetmaprofessorn Claude Marcus har sedan länge utlovat en artikel i Läkartidningen där han skall klarlägga fetternas roll för hälsan. Han hetsades av Annika Dahlqvist till ett tvärsäkert uttalande i TV:s Kvällsöppet och har pikats gång på gång för detta av ST-läkaren Andreas Eenfeldt känd som Kostdoktorn.

Här ett mail från Claude Marcus till honom

Hej!

Tack för ditt mail. Du ville ha referenser på vetenskapliga artiklar. Vi håller på och göra en kortfattad sammanställning av det vetenskapliga underlaget för vår bedömning till Läkartidningen. Vår bedömning grundar sig på en sammanvägning av studier på flera olika nivåer, alltifrån effekter av mättat fett på kärlvägg och inflammation och interventionsstudier och epidemiologiska studier. Vi har naturligtvis inga hemliga ess i rockärmen, utan du kan naturligtvis själv via Pub-Med hitta samma underlag som vi. Jag tror det är bättre i det här läget att du ger dig till tåls och får en mer sammanvägd bild i Läkartidningsartikeln. Om du då önskar kan vi kanske diskutera saken vidare.

Vänliga hälsningar
Claude

Han har fått sina fiskar varma både på Kostdoktorn och andra bloggar. Svaret har varit att man går grundligt till väga och att detta tar tid. Jag finner detta helt rimligt. Så här irriterad var han en gång när han skrev:

Såvitt jag vet har jag svarat. Sök och läs själv, det bör du nog klara av, annars får du ge dig till tåls ett par veckor till. Vi försöker göra ett omsorgsfullt arbete.
vänliga hälsningar
claude

Nu kommer anledningen till att svaret dröjt och sannolikt kommer att dröja ytterligare en tid. Tillsammans med Göran Hallmans, Gunnar Johansson, Elisabeth Rothenberg och Stephan Rössner har man istället utformat en artikel i Läkartidningen med titeln "Kost med högt intag av fett kan ifrågasättas". I ingressen står

Socialstyrelsen har – sannolikt i tidsnöd och under yttre tryck – legitimerat en kostform, för vilken vetenskapligt stöd saknas. Vi föreslår att Socialstyrelsen omprövar sitt ställningstagande att lågkolhydratkost till patienter med övervikt och diabetes typ 2 är förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet.

I artikeln redovisas en mängd referenser, 62 st, som kräver gott om tid och kanske också tillgång till kostsamma användarkonton för att läsa. Dessutom specialistkunskaper, men det finns det ett antal kritiker som besitter.

Men naturligtvis går det att finna guldkorn även i deras egen text. Här ett stycke som man förmodligen känt sig tvingade att lägga till, men helst inte vill att någon läser och kommer ihåg. Men det gör jag. Läs nu riktigt sakta, framför allt första meningen, 13 ord.

Nutritionsområdet kan te sig förvirrande när vetenskapliga studier kommer till så varierande resultat. Olika studietyper besvarar olika vetenskapliga frågor, och studiedesign liksom omgivningsfaktorer måste beaktas när fynden divergerar. Epidemiologiska observationsstudier kan påvisa eller styrka samband mellan exponering och sjukdomstillstånd i den studerade populationen. De kan endast i kombination med andra typer av studier påvisa kausalsamband.

Sedan, en liten bagatell. När det kommer till att Potentiella bindningar eller jävsförhållanden så har inte beteendeveterprofessorn Stephan Rössner uppgett några. Hans koppling till Aftonbladets Viktklubb och dess fokusering på HCLF (kallas GI-metoden) anses alltså irrelevant?

Naturligtvis förtjänar deras möda en mer kritisk granskning än denna, men Claude Marcus bör inse att hans uttalande i Kvällsöppet förtjänar en bättre backup än detta:

"Nutritionsområdet kan te sig förvirrande när vetenskapliga studier kommer till så varierande resultat."

När kommer den slutgiltigt nedgörande artikeln om fett, Claude?

Se även: MatFrisk Blogg på Passagen