D-vitamin ger skydd mot hjärtinfarkt

" -Sol och sill skyddar hjärtat. En fördubbling av halten D-vitamin i blodet halverar risken för hjärtinfarkt, visar en stor amerikansk studie bland medelålders män."

Se där en del av ingressen till Henrik Ennarts artikel om D-vitamin och hjärtinfarkt i Svenska Dagbladet.

Vitamin D är en grupp fettlösliga, hormonliknande substanser varav cholecalciferol D3 är det för människan viktigaste. Människan kan själv producera detta vitamin i huden om man utsätter sig för tillräckligt med solljusets UVB-strålning. Råvaran för denna produktion är kolesterol.

• Vitaminet reglerar kalcium- och fosfornivåerna i blodet genom att underlätta upptag från tarmen samt återvinning av kalcium i njurarna.
• Det påverkar även benbildningen och är därför avgörande för att undvika benskörhet, osteoporos. Starkt förhöjda har emellertid en urkalkande effekt.
• Vitaminet ingår även i immunsystemet och motverkar tumörbildning.

Tidigare forskning har kopplat D-vitaminbrist till tjocktarms- och bröstcancer. Nu alltså även en väsentligt ökad risk för hjärtinfarkt.

Nu skall vi inte övervärdera utfallet av studien, men skillnaderna i fatala händelser vid olika halter av D-vitamin i blodet är stor. Under den tioårsperiod som de 18225 männen i 40-75 års ålder (vid inledningen) deltog i studien så råkade 454 ut för hjärtinfarkt.

"Analyser av blodprover visade att risken var mer än fördubblad för de med minst D-vitamin i blodet, men även de med genomsnittliga halter löpte 60 procent ökad risk."

"Antalet män som dog i hjärtinfarkt var för lågt för att man ska kunna dra säkra statistiska slutsatser, men enligt huvudförfattaren Edward Giovanucci finns tecken på att den kopplingen snarast är ännu starkare."

"Enligt författarna krävs betydligt mer resoluta tillskott så att halten D-vitamin i blodet tredubblas.

För att uppnå det behövs tillskott i storleksordningen 3000 internationella enheter, IU, per dag. Det motsvarar 75 mikrogram per dag, alltså väsentligt över de 7,5 mikrogram per dag som Livsmedelsverket rekommenderar barn och vuxna."

I dagarna har några kostprofiler, Claude Marcus, Göran Hallmans, Göran Johansson, Elisabeth Rothenberg och Stephan Rössner, publicerat en artikel i Läkartidningen med rubriken "Kost med högt intag av fett kan ifrågasättas". I samma nummer finns även Replik: Granskning bör bygga på sakliga argument, och Vems är ansvaret för kostråd till våra barn?.

I vår ringhörna uppträder Ralf Sundberg och Johan Hedbrandt med Apropå! Kost och kostråd. Fortfarande vilseledande om fett

Marcus et al. menar att den LCHF-kost som vi företräder och Socialstyrelsen finner ha stöd i vetenskapen bör omprövas. Man menar att dess effekter på kort sikt kan uppfattas som positiva, men att långtidseffekterna är osäkra.

D-vitaminets funktion är beroende av minst två faktorer som dessa kostprofiler brukar bekämpa, fett och kolesterol.

Det skulle verkligen vara intressant om man på något sätt skulle kunna jämföra D-vitaminets hälsopåverkan med kostprofilernas förslag.

Surrogatvariabler istället för patientnytta

En artikel i the heart kommenterar att man i läkemedelsförsök på diabetiker koncentrerar sig på surrogatvariabler snarare än hårda ändpunkter och patientnytta

- Too many randomized controlled trials of diabetes drugs are designed with surrogate end points and not with the kinds of end points that actually matter to patients.
Resumé: Alltför många studier av diabetespreparat designas med surrogatändpunkter istället för vad som faktiskt tjänar patientens behov.

They found that "patient-important" outcomes—including cardiovascular events, death, pain, function, and quality of life—were chosen as primary outcomes in just 18% of trials and as primary or secondary outcomes in less than half of the studies.
Resumé: Utfall som är viktiga för patienter väljs som första variabel i endast 18% av studierna.

...the bulk of trials used either surrogate outcomes, such as glycated hemoglobin or cholesterol levels, or physiological/laboratory outcomes (eg, insulin levels, C-peptide levels, etc). Of note, trials of patients with type 2 diabetes were significantly less likely than trials of type 1 diabetes or type 1 and 2 combined to report outcomes important to patients.
Resumé: I studier på diabetiker typ 2 (sockersjuka) var patientnyttiga ändpunkter signifikant mer underrepresenterade.

...there are two likely reasons why trials are continually designed with surrogate end points. ... The second is that trials are designed primarily to gain market approval or new market indications. "These tend to be brief, and they tend to focus on surrogate markers that then are sold as being important," he said.
Resumé: En orsak är att studier fokuserar på surrogatvariabler för att få erkännande på marknaden.

Se även: MatFrisk Blogg på Passagen