Chipstrimning

I föregående blogginlägg citerade jag Peter Siepen:

"Hur många gånger ska jag behöva säga till dig att frukosten är dagens viktigaste måltid?"

Tänk logiskt istället, tänk som en ingenjör skulle göra. Framför allt, tänk själv utan att färgas av det "alla vet".

Rådet bygger på idén att man startar dagen med tom bränsletank och måste fylla den för att komma vidare. Efter en vanlig natts sömn är magen troligtvis tom och även stora delar av tunntarmen. Man är alltså kapabel att äta en stadig frukost, men frågan är vilka konsekvenser det får.

Före frukost tar kroppen en hel del av sin energi från kroppens fett, den är i en fettförbrännande fas. Varje kilo fettväv innehåller cirka 7500 kcal energi vilket är tillräckligt för 3-5 hela dygn! Det hormon som styr detta fettutnyttjande heter glukagon och domineras i sin tur av insulin. Alfacellerna i bukspottkörteln producerar glukagonet, men saknar egen förmåga att bedöma sin verksamhet och förlitar sig därför på information från grannen betacellerna. Om man äter något som höjer blodsockret så att betacellerna känner av detta och börjar frigöra och nyproducera insulin så hämmas glukagonet genast i sin verksamhet och fettanvändningen går i stå.

Resten av morgonen måste man då leva på frukosten. När blodsockret sjunker igen så ligger glukagonet efter och man måste gå hungrig så pass länge att man stöttar med mer mat, ett så kallat mellanmål. När precis samma sak händer under natten så märker man vanligen inget och "sover över" hungerkänslan.

Dela inte slentrianmässigt in ditt ätande enligt traditionella mönster. Tänk ingenjörsmässigt istället, en maskin som behöver ständig kontroll, översyn och energipåfyllning har definitivt förbättringspotential, särskilt om den bevisligen har med sig bränsle för flera dygn. I detta fall är det styrningen som fallerar.

Den som inte känner för att äta frukost och mår bra av det skall absolut utnyttja det till sin fördel och använda befintliga energilager. Men se till att dricka så att du inte får vätskebrist. Vatten är kroppens absolut viktigaste näringsämne, näringstransportör, strukturgivare, processkemikalie, kylmedium och avfallstransportör. Vatten är det mest universella lösningsmedlet och tar med sig även det du inte vill. Att överdriva ger därför inga fördelar, vattenflaskan ständigt i handen som hos tjejerna i tidningen iFORM är mest bara fånigt.

Förr eller senare blir du hungrig "på riktigt" och nu kommer den måltid som formar dagstrenden, kanske dagens viktigaste. Om det sker direkt vid uppstigningen eller flera timmar senare är oviktigt. Äter du nu en måltid som drar med sig förhöjt blodsocker och insulin så kan du tacka glukagonet för den tid som varit och övergå till sockerdrift. Sedan är cirkusen med svajigt blodsocker, insulin och mål mellan målen igång.

Du kan trösta dig med att nästa morgon får du en ny chans att ta nya beslut igen.

Men med samma beslut varje morgon så får du sannolikt samma utfall, dag efter dag. Kroppen är ingen slumpgenerator utan integrerar fram ett resultat som beror på ingående näring och styrning.

En gång i tiden trimmade man bilmotorer nästan enbart genom att förfina mekaniken. De avancerade slipade om kammarna och hängde på turbo. Idag är det mycket vanligare med chipstrimning. Man byter ut styrprogrammet i motorns elektronik mot ett som ger andra egenskaper. Motorn kan bli smidigare med bredare effektkurva, vassare med högre toppeffekt, bränslesnålare eller någon annan rimlig kombination.

Om du inte är nöjd med hur du fungerar idag, ändra dina matvanor. Både näringskällor och styrprogram.

Testa chipstrimning, helst i kombination med LCHF.

...lämna gamla ineffektiva lösningar...

FN-toppmötet om matkrisen måste lämna gamla ineffektiva lösningar bakom sig - Läkare Utan Gränser efterlyser reformer för mathjälp och näringsprogram

Denna vecka sammanstrålar ministrar och nära tjugo FN-tjänstemän i Rom för att ta fram en plan för hur problemen med den rådande globala matkrisen ska lösas. Läkare Utan Gränser kräver en omedelbar upptrappning av strategier som tar hänsyn till behoven hos barn under två år.

Befintliga insatser har misslyckats med att ta itu med den pågående undernäringskrisen. Att endast utöka dessa insatser kommer därför inte att skydda de små barnen som drabbas värst av stigande matpriser. – Idag drivs mathjälp och näringsprogram mer av hänsyn till kostnader än till små barns specifika behov av näring – detta är direkt farligt. Den näringsrika mat som växande barn behöver kommer endast att nå dem genom nya ansatser uppbackade av ökade resurser, säger Daniel Berman, ställföreträdande chef vid Läkare Utan Gränsers kampanj för att öka tillgången till livsnödvändiga läkemedel. Snabbt växande barn har specifika näringsbehov och små magar. De behöver mat med högt energivärde och många olika sorters näringsämnen, något som finns i animaliska produkter såsom mjölkprodukter, ägg, kött och fisk. Att maten håller hög kvalitet är lika viktigt som mängden mat. Därför måste beslutsfattarna säkerställa att maten är näringsrik, inte bara att det över huvud taget finns mat. Stigande matpriser kommer att förvärra undernäringen. Många familjer har inte råd att ge sina växande barn tillräckligt med näringsrik mat för att dels undvika, dels överkomma sjukdom. Den vedertagna mathjälpen i regioner som dras med långvariga undernäringsproblem saknar mat som är särskilt anpassad för små barn. Mjölkpulver togs exempelvis bort på det sena 80-talet när överskottet på mjölk avtog. Sedan dess har barnen fått näringsberikat mjöl som inte innehåller animaliskt protein, vilket är något som barnläkare avråder från för barn under två år. Ekonomiska överväganden har alltså resulterat i en produkt som inte är optimal. – Världens ledare måste öppna ögonen för behoven hos de små barnen som är mest utsatta, och för vilka ännu mer ensidig kost innebär en risk. En kritisk fråga denna vecka är om givarna kommer att ändra reglerna så att mat anpassad för små barn inkluderas i mathjälp och näringsprogram, säger Susan Shepherd, kostrådgivare vid Läkare Utan Gränser. Läkare Utan Gränser efterlyser en förbättrad mathjälp, bestående av näringsrik kost med högt energiinnehåll som görs tillgänglig för barn i riskzonen. Det finns innovativa produkter som innehåller alla de näringsämnen barn behöver för att återhämta sig från, eller förebygga undernäring. Med hjälp av nya behandlingsmetoder når Läkare Utan Gränser mångfalt fler barn i sina fältprojekt. Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar att 178 miljoner barn i världen är undernärda. Så många som 20 miljoner av dem lider av den allvarligaste formen av undernäring. Undernäring orsakar varje år mellan 3,5 och 5 miljoner dödsfall bland barn under fem år. Läkare Utan Gränser uppskattar att endast tre procent av de 20 miljoner barn som lider av grav akut undernäring får den behandling som de behöver och som FN rekommenderar. Organisationen behandlade under 2006 och 2007 över 150 000 barn i 22 länder för olika grader av undernäring. För intervjuer med Läkare Utan Gränsers ordförande Anneli Eriksson, kontakta Catherine Johnsson, press- och informationsansvarig: +46 (0)709 32 18 72. Nedan visas tillhörande dokument och bilagor. Pressmeddelandet PR Toppmöte_matkris_Rom 20080602.doc Bilagor Background document food crisis 20080602.pdf Se även: MatFrisk Blogg på Passagen