olle fortsätter att ställa relevanta frågor: "...vad händer om dom äter mer kolhydrater socker än vad som går att lagra i levern musklerna som glykogen? ...(detta är skrivet för friska)"
Kroppen har flera olika källor till näringsämnen och energi. Det allra mest kroppsnära energiformen som finns minst av i ett givet ögonblick men används mest över tid är ATP, adenosintrifosfat. Den mängd som finns tillgänglig motsvarar i storleksordningen 1 kcal (en kilocalori), medan totalmängden förbrukad ATP över ett dygn rör sig om 40 kg! Det är alltså den "valuta" som kroppens energianvändning alltid "betalas" i. Småpengar, kan tyckas, men en gigantisk omsättning.
En enskild ATP ger oerhört lite energi, men det det är just det som är vitsen. Med en signifikant större energibärare så skulle det bli problem att utföra kroppens minsta energikrävande
uppgifter, vi skulle bli otroligt ineffektiva om kanske 99% av energin som krävs för att reagera på en nervimpuls skulle gå bort som förlust. Som det nu är så är förlusten snarare 80%.
All annan energi skall omvandlas i en mängd steg till ATP innan den duger någonting till. Den betydande energikälla som ligger "längst från" i den kedjan är maten du äter, medan det riktigt stora energilagret är redan upplagrat kroppsfett. Energin i mage och tarm är i storleksordningen 1000 kcal, medan de 15 kg fett som en "frisk" person bör ha motsvarar 105000 - 135000 kcal, beroende på sätt att räkna.
Energin i mage och tarm är svårtillgänglig beroende på att den, räknat i antal mellanliggande kemiska processer samt transportsträcka, ligger långt ifrån användbart ATP. Fettet skyddas dessutom mot energiuttag av hormonella spärrar, beroende på att det är avsett som långtidslager för dåliga tider. Som LCHF-are lär vi oss att manipulera kroppen så att vi lättare utnyttjar fettet som en normal energikälla.
Utöver dessa relativt otillgängliga energilager finns muskel- och leverglykogen, grenade glukoskedjor i vattenlösning. Totalt sett kan kroppen lagra 500 gram, 2000 kcal. Begr
änsningen ligger i att glykogen tar med sig så stora mängder vatten in i cellerna, 2.7 gånger glykogenvikten, att det inre trycket skulle kunna skada dem.
Det glykogen som lagras i muskelceller är tillgänglig för den enskilda cellen, medan leverglykogenet kan användas överallt i hela kroppen. Som i all annan lagring så vill man inte att det vare sig skall bli tomt eller fullt. Ett tomt glykogenlager ger dig inga marginaler att göra en nämnvärd fysisk ansträngning och om glykogenlagret är fullt så stiger mängden cirkulerande glukos i blodet utöver de cirka 5-6 gram som är rimligt och oskadligt.
För att motverka skadliga mängder blodglukos så öppnar kroppen en hormonellt styrd energitransport in i cellerna (m.h.a. insulin). Är lagret av glykogen i en cell fullt så markerar de insulinstyrda cellerna detta genom att dels dra tillbaka insulinreceptorerna in i cellmembranen, dels dras glukostransportörerna (GLUT4) från sina arbetsplatser i samma cellmembran, man blir insulinresistent. Men det gäller bara den enskilda cellen! Överflödsglukosen fortsätter att cirkulera i blodet till dess det når en destination som är öppen. Det kan vara en annan muskelcell med ett lägre glykogenförråd, en fettcell eller en annan cell vars glukosupptag inte regleras av insulin, t.ex. hjärnan.
Den sista meningen kan vara bra att minnas för att förstå hur godis eller annan sockerkedjerik mat skapar sockerspeedade barn.
Visar inlägg med etikett barn. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett barn. Visa alla inlägg
torsdag 3 juli 2008
Sockerspeedade barn
tisdag 3 juni 2008
...lämna gamla ineffektiva lösningar...
| FN-toppmötet om matkrisen måste lämna gamla ineffektiva lösningar bakom sig - Läkare Utan Gränser efterlyser reformer för mathjälp och näringsprogram | |||||||
| Denna vecka sammanstrålar ministrar och nära tjugo FN-tjänstemän i Rom för att ta fram en plan för hur problemen med den rådande globala matkrisen ska lösas. Läkare Utan Gränser kräver en omedelbar upptrappning av strategier som tar hänsyn till behoven hos barn under två år. | |||||||
| Befintliga insatser har misslyckats med att ta itu med den pågående undernäringskrisen. Att endast utöka dessa insatser kommer därför inte att skydda de små barnen som drabbas värst av stigande matpriser. – Idag drivs mathjälp och näringsprogram mer av hänsyn till kostnader än till små barns specifika behov av näring – detta är direkt farligt. Den näringsrika mat som växande barn behöver kommer endast att nå dem genom nya ansatser uppbackade av ökade resurser, säger Daniel Berman, ställföreträdande chef vid Läkare Utan Gränsers kampanj för att öka tillgången till livsnödvändiga läkemedel. Snabbt växande barn har specifika näringsbehov och små magar. De behöver mat med högt energivärde och många olika sorters näringsämnen, något som finns i animaliska produkter såsom mjölkprodukter, ägg, kött och fisk. Att maten håller hög kvalitet är lika viktigt som mängden mat. Därför måste beslutsfattarna säkerställa att maten är näringsrik, inte bara att det över huvud taget finns mat. Stigande matpriser kommer att förvärra undernäringen. Många familjer har inte råd att ge sina växande barn tillräckligt med näringsrik mat för att dels undvika, dels överkomma sjukdom. Den vedertagna mathjälpen i regioner som dras med långvariga undernäringsproblem saknar mat som är särskilt anpassad för små barn. Mjölkpulver togs exempelvis bort på det sena 80-talet när överskottet på mjölk avtog. Sedan dess har barnen fått näringsberikat mjöl som inte innehåller animaliskt protein, vilket är något som barnläkare avråder från för barn under två år. Ekonomiska överväganden har alltså resulterat i en produkt som inte är optimal. – Världens ledare måste öppna ögonen för behoven hos de små barnen som är mest utsatta, och för vilka ännu mer ensidig kost innebär en risk. En kritisk fråga denna vecka är om givarna kommer att ändra reglerna så att mat anpassad för små barn inkluderas i mathjälp och näringsprogram, säger Susan Shepherd, kostrådgivare vid Läkare Utan Gränser. Läkare Utan Gränser efterlyser en förbättrad mathjälp, bestående av näringsrik kost med högt energiinnehåll som görs tillgänglig för barn i riskzonen. Det finns innovativa produkter som innehåller alla de näringsämnen barn behöver för att återhämta sig från, eller förebygga undernäring. Med hjälp av nya behandlingsmetoder når Läkare Utan Gränser mångfalt fler barn i sina fältprojekt. Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar att 178 miljoner barn i världen är undernärda. Så många som 20 miljoner av dem lider av den allvarligaste formen av undernäring. Undernäring orsakar varje år mellan 3,5 och 5 miljoner dödsfall bland barn under fem år. Läkare Utan Gränser uppskattar att endast tre procent av de 20 miljoner barn som lider av grav akut undernäring får den behandling som de behöver och som FN rekommenderar. Organisationen behandlade under 2006 och 2007 över 150 000 barn i 22 länder för olika grader av undernäring. För intervjuer med Läkare Utan Gränsers ordförande Anneli Eriksson, kontakta Catherine Johnsson, press- och informationsansvarig: +46 (0)709 32 18 72.
|
Etiketter:
barn,
näringsbehov
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


