Libanesiska kycklingspett

1 kycklingfilé per person
Majonnäs
Vitlök
Grillkrydda


Strimla kycklingfiléerna och marinera dem i majonnäs, vitlök och grillkrydda i 8-24 timmar.

Trä därefter upp kycklingen på spett och stek i stekpanna.

Kycklingen blir otroligt saftig och mör.

Helena

Använder du lightprodukter?

Från EXPRESSEN.SE 10/6 2008

Frågan startades 22 maj 2008 Totalt har 5804 personer svarat på frågan.

Omröstningen är ämnad att ge en bild av vad läsarna på Expressen.se tycker. Resultatet behöver inte vara representativt för alla och bör tolkas med viss försiktighet.

Jag gissar att producenter av lightprodukter redan märkt av denna attityd. Ett antal kommentarer på bloggar både här och där säger att fler och fler lightprodukter hamnar i utförsäljning p.g.a. kort datum.

Se även: MatFrisk Blogg på Passagen

Mirakelmedel?

"Havtorn är närmast ett mirakelmedel" är rubriken till en artikel i Västerbottens-Kurirens bilaga "Sommar 2008".

"Havtornen som kämpar i skoningslösa omständigheter upptar livskraft från hela naturen. Och prisas näst inmtill mirakelmedel."

Reportaget kommer från Vasa i Finland och beskriver i entusiastiska ordalag såväl bärens utomordentliga näringsegenskaper som usla livsmiljö. De växer i ytterst karga, vindpinade och utsatta miljöer. På de yttersta trädlösa skären, i klippskrevor och där nästan inget annat klarar sig. De växer långsamt och är mycket svårplockade, vilket gör den "äkta" finländska havtornen mycket dyr.

Det finns en snabbt växande marknad av odlad havtorn, mindre taggig och med saftigare bär, egenskaper som uppskattas av producenter och "marknaden".

Innehållet av traditionella positiva "bäregenskaper" är mycket stort. T.ex. är C-vitamininnehållet 11 gånger blåbärets och D-vitaminet drygt 50% större. Båda är mycket potenta antioxidanter, skyddar mot angrepp från fria radikaler (oxidation). När man finner en sådan avvikelse så är det intressant att ta reda på vad det möjligen kan bero på. Är det för att att naturen vill förse människan med ett överlägset näringsämne. Nej, svaret ligger i bärets egna behov för att överleva och föröka sig. Men vad?

Finländska Livsmedelsverket har en mycket lättarbetad databas över näringsämnen. Även om den inte på långa vägar är komplett, vare sig vad gäller råvaror, färdiga maträtter eller analyserade ämnen, så är den ytterst användarvänlig. Där jämför jag blåbär och havtorn.

Båda har jämförbara mängder sockerkedjor (kolhydrater), (6.4 gram/100g blåbär, 6.3 gram/100g havtorn) och protein (0.5 gram/100g blåbär, 0.7 gram/100g havtorn). Men sedan blir det en minst sagt signifikant skillnad.

Blåbärets fettmängd är beskedliga 0.6 gram/100gram medan havtornen ger dig 5.0 gram/100gram! Omräknat till energiprocent ger blåbäret 97E% sockerkedjor, medan havtornen ger styvt 34E%, däremot 61.5E% från fett!

Och här finns nog svaret till bärets höga halt av antioxidanter. De ämnen som far illa av fria radikaler och syre i allmänhet är fetter, något som blåbäret nästan saknar medan havtornet är ytterst välfyllt. Skillnaden är, enligt fineli, drygt 8 gånger! Lägg märke till att havtorn innehåller 11 gånger mer av det fettskyddande C-vitaminet. Det är knappast någon tillfällighet.

I en faktaruta noteras att havtorn lindrar brännskador och urinvägsinfektioner, "sänker infektionsvärden" och därigenom minskar risken att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar samt lär hjälpa mot förkylning.

Förvånad?

Se även: MatFrisk Blogg på Passagen

Gryningsfenomenet

Sockersjuka (diabetiker typ 2) brukar notera att blodsockret är högre än väntat just när man vaknar. Under natten har man ju inte ätit något så då borde väl blodsockret vara lågt, vad är logiken bakom detta?

För en normalviktig 70 kg person är mängden cirkulerande blodsocker i stort sett samma som BS-siffran som för friska och sockersjuka med ett välreglerat blodsocker bör ligga runt 5 - 6 mmol/l.

Under natten kommer kroppens tillskott av glukos från tarmpaketet att minska, insulinhalten sjunker, hormonet glukagon frisätts vilket stimulerar kroppen till att gradvis övergå till att använda redan lagrade energikällor.

Strax innan du vaknar ökar glukoneogenesen, nybildning av glukos med fett och protein som utgångsmaterial samt frisättning av glukos från leverglykogenet. Tillsammans ger det ett högre blodsocker som hjälper dig att vakna någorlunda snabbt.

Hade det ökat på grund av någon kommersiell produkt som du ätit eller druckit så skulle det ha kallats "energikick".

Motion före frukost ger överlägsen fettanvändning eftersom insulinhalten är så låg att glukagonet håller igång fettförbränningen. Tar du nu medicin för att på konstlad väg sänka morgonsockret så måste du kompensationsäta för att inte bli låg. Då "stänger" fettförbränningen och om du nu vill motionera så gäller att maten, motionen och ev. tillfört insulin balanserar perfekt.

Nej, vill du motionera på morgonen så börja med en måttlig omfattning före frukost och utan eller med en mindre mängd blodsockersänkande medicin. Mät ditt BS, anteckna motion och ev. medicin/mat och se hur det hänger ihop. Med tiden kan du variera faktorerna och sy ihop ett schema som passar dig.

Om du är sockersjuk (diabetiker typ 2) så har du förmodligen kvarvarande insulinproduktion men ändå störd kolhydratanvändning i kroppen. Se över de sockerkedjor (kolhydrater) du använder i maten vare sig de är "långsamma" (lågt GI) eller ej. Oavsett vilket kan de bara tas upp i kroppen som monosackarider, nästan bara glukos, fruktos eller galaktos. Den glukos som kommer från kosten ger vanligen den överlägset största mängden blodsocker.

Säg att ditt förhöjda morgonBS är 9 mmol/l och att det bör vara 6 mmol/l eller under. Alltså har du ungefär 3 gram glukos för mycket i blodet, men det kommer från dina interna källor (leverglykogen, protein- och fettutnyttjande), inte från mat i tarmpaketet. När du nu motionerar lite lätt i form av en promenad så kommer kroppen att snabbt konsumera dessa extra (3*4) = 12 kcal. Man använder typiskt 60 - 70 kcal/ km vid promenad/jogging och därför är 12 kcal borta på max 200 meter.

Den som är misstänksam eller vetgirig tar med sig blodsockermätaren och mäter blodsockret med ett par hundra meters intervall. Jo, jag menar det verkligen. Testa blodsockret varje tvåhundra meter och anteckna! Fortsätt nu till dess att det sjunker så lågt att du känner att du inte orkar längre. Ta med en flaska vatten och en rejäl bunt teststickor, en ny 50-pack räcker bara en mil! Nej, seriöst nu, efter en kilometer ser du att det inte är någon mening att mäta oftare än en gång per kilometer. Och efter en halvmil räcker det med varje 5 km. Var beredd på att BS till och med kan stiga om du redan är en etablerad LCHF-are.

Nästa gång du provar så tar du nog bara med vattenflaskan, men en större denna gång. Eftersom LCHF-are äter en näringstätare mat måste vi dricka billigt vatten istället för att få i oss det genom dyr frukt.

Lite extra information om blodsocker, kärlskador och övervikt.
Förhöjt blodsocker förorsakar på sikt skador på alla celler som de kommer i kontakt med. Detta märker diabetiker särskilt tydligt i ögon och fötter, där fina blodkärl med liten cirkulationen finns.

Av det skälet bör man hålla blodsockret inom ett tämligen snävt intervall. LCHF, motion, insulin och Metformin bidrar till detta, men på olika sätt. De celler som allra sist, kanske aldrig, blir insulinresistenta är fettcellerna. När BS är förhöjt står de alltid till förfogande och skyddar kroppen genom att ta hand om BS-överskott, oavsett varifrån det kommer. Med aktiv medicinering blir de ännu mer speedade och arbetar effektivare.

När BS sjunker, framför allt p.g.a. medicinering så blir du hungrig. Om du äter enligt konventionella sockerkedjerika kostråd, leder det till blodsockerhöjning, insulinutsöndring, fettinlagring, lågt blodsocker och hunger igen. Grattis!

Själv har jag, genom att byta till LCHF, övergått från tablettbehandlad diabetes typ 2 till att numera vara en "typ noll", icke medicinberoende.

Bli glad trots regn...

Idag skulle jag fortsätta att grundmåla den nyskrapade entrén och balkongen. Men nu på morgonen så regnar det för första gången på veckor. Shit!


Istället tar jag min standardvända bland webbsajter som är viktiga för mig. Och upptäcker en text som känns väldigt bekant invid logon på LowCarbKost.

"Var en nyfiken upptäckare istället för en räddhågad efterapare. Vad riskerar du egentligen? Att eventuellt tappa tron på tallriksmodelldieten, kostcirkeln, kostpyramiden samt Livsmedelsverket inklusive traditionella kaloriräknare tycker åtminstone jag inte är ett för högt pris att betala för ny, logiskt baserad, kunskap." --MatFrisk Blogg

LowCarbKost är en mycket praktisk sajt som dynamiskt sammanställer information från ett stort antal olika källor.

Klart man blir glad!

LCHF, en biljett till ett smalare och friskare liv

Under rubriken Kortnytt på sidan 4 i Medlemsmagasinet 2/2008 för if Metalls Göteborgsavdelning står följande att läsa:

– För mig har metoden blivit en biljett till ett smalare och friskare liv, säger Lennart Alverå, (en smalare) ombudsman på avdelningen.

Ätardagar och något ännu viktigare

"...4 veckor ... stenhårt under veckorna ... en och en halv ätardag på fredag kväll och lördag. ... kakor och sånt som jag har längtat ... väger jag ca 8 hg mer på måndag morgon." Det är en uppenbarligen ytterst fokuserad kvinna som skriver detta på ett forum.

Nå, inget konstigt med det. Så jag bläddrar vidare i Firefox och stöter på ett fascinerande diagram. Det är BadGEAR som i sin blogg har en sammanställning sina av erfarenheter tillsammans med ett utförligt viktdiagram. Där finns en också avgörande notering: "Första två månaderna var jag väldigt restriktiv."


Dels ser jag det uppenbara, att vikten gick ner snabbare under denna första tid än under någon annan längre tidsperiod. Men det är inte det "viktiga" (vitsen är avsiktlig!). Nej, det är något helt annat, nämligen jämnheten i den delen av viktkurvan. Det är ett praktiskt/empiriskt/anekdotiskt/epidemiologiskt (välj själv) argument för glykogenets roll i kroppen. Dessutom ger det ett mycket gott skäl till att använda vågen, dagligen eller ännu oftare, för att kontrollera hur man äter.

I kroppen finns olika system för att lagra energi som för tillfället inte behövs. Ett av dem är det som kallas blodsocker, men hos "friska" människor rör det sig om endast 5-8 gram fördelat över hela blodmängden, alltså 20 - 32 kcal. Det räcker för att promenera 300 - 500 meter. (En maratonlöpare förbrukar 60 - 70 kcal/km). Större mängder blodsocker än så skadar på sikt kärlsystemet och därför måste det kvickt användas eller lagras undan.

Närlagringen sker i form av långa glukoskedjor, glykogen, fördelade i muskler och lever. De kan tillsammans buffra med upp till 500 gram glykogen. Eftersom glykogen är en sockerkedja (kolhydrat) så representerar varje gram cirka 4 kcal energi, totalt alltså runt 2000 kcal, ett dygnsbehov. Ju mer av kosten som kommer från sockerkedjor desto mer välfyllda blir dessa buffertlager (s.k. kolhydratladdning).

Glukos och glykogen är hygroskopiskt, vattenbindande, även om det senare är betydligt mer koncentrerad energi. Men, all energi i form av kolhydrater tar extremt mycket plats jämfört med vattenfritt fett. Av det skälet kan levern maximalt härbärgera 100-120 gram glykogen och musklerna 200-300 gram för människor i de vanligaste viktklasserna. De som tränat så att muskelmassan är mycket stor kan naturligtvis rymma mer glykogen, men totalt cirka 2000 kcal brukar vara typiskt. Varje gram glykogen binder 2.7 gram vatten vilket gör att maxförrådet 2000 kcal väger cirka 1.85 kg.

När man på ett eller annat sätt inför en restriktion i omsättningen av glykogen så kommer naturligtvis vikten att variera mindre. Du kan äta mindre mängder av sockerkedjor (kolhydrater), t.ex. enligt LCHF, eller genom tillräckligt kraftig och kontinuerlig kalorirestriktion som t.ex. Viktväkteri, kaloriräknande eller andra former av svältbantning. De nämnda förändringarna eller restriktionerna medför att du, åtminstone till en början, tär på glykogenförråden och börjar konsumera redan upplagrad energi. Kroppens egen förmåga att "bryta fram" energi ur den egna vävnaden är betydligt känsligare för behovet än när du äter. Resultatet blir att blodsockret håller en lägre nivå, anpassad till det faktiska behovet, och det finns inte längre någon anledning att lagra glykogen för att skydda blodådrorna.

Nu till den förkättade vågen:
Det en vanlig åsikt att man inte skall använda vågen för att bedöma sin viktnedgång utan istället lita till måttband/klädstorlekar. Men min slutsats av detta resonemang är diametralt motsatt: Använd vågen ofta, kombinera med din nya kunskap och ett gott omdöme!

Den ger dig fantastisk information, framför allt om du använder den ofta. Om vikten varierar påtagligt under enstaka dagar så är det glykogen + vatten som står för majoriteten av ändringen. Glykogen tillsammans med vatten "kostar" (3.7/4) ≈ 0.93 gram/kcal (alternativt uttryckt: 1.08 kcal/gram), medan fettväv är så "billigt" som ≈ 0.13 gram/kcal (alternativt: 7.5 kcal/gram) då det knappt alls har något vatten med sig. Kvinnan i exemplet ovan har knappast lagt på sig 6000 kcal fettväv, istället är en ökning av glykogenlagret med 864 kcal ( 1.08 kcal/gram * 800 gram) betydligt närmare sanningen. Naturligtvis är såväl glykogen, fettväv som muskler inblandade, men stora, kortsiktiga, variationer beror på glykogenet!

Kortsiktiga viktvariationer är en tydlig indikation på hur du gör insättningar till och uttag ur dina glykogenförråd. Min "drömvåg" fokuserar på viktvariationer, har ett antal minnen för att kunna serva flera personer och inbyggd klocka för att registrera när vägningen sker. Plugga in ett USB-minne för att hämta mätvärdena och ta till datorn för att analysera. Jag har fler tankar om detta, men låt det stanna här.

Detta är särskilt intressant för oss sockersjuka (diabetiker typ 2). Vi har en svaghet i vår hantering av sockerkedjor (kolhydrater), framför allt de som kommer från maten. Kortsiktiga viktvariationer hos oss är en mycket tydlig indikation på att vi belastar ett reglersystem som vi istället borde avlasta.

En vanlig invändning är att vi behöver glukos för t.ex. hjärnan, men de små mängder det är fråga om klarar kroppen av utan problem. När glykogenförrådet sjunker tar en process vid namn glukoneogenes vid och producerar glukos ur aminosyror och fetternas glyceroldel. Även vid mycket långvarig svält förhindrar glukoneogenesen uppkomst av hypoglykemi, s.k. lågt blodsocker.

Denna process startar mycket smidigare hos individer som i vanliga fall undviker mat som höjer blodsockret. Hos en frisk person som äter enligt rådande kostrekommendationer kommer glykos- och glykogenförråden att variera, men är ständigt så välfyllda att glukoneogenesen sällan går igång på allvar. Kroppen använder istället dessa snabbenergiförråd och därför kommer ej fettförbränningen igång eller går på sparlåga.

Du måste räkna med en viss tillvänjningstid innan kroppen övat upp sin förmåga till glukoneogenes. Under den perioden som kan variera mellan ett par dagar till ett par veckor så kommer du att känna dig avslagen.

Se det som ett slags träningsvärk och räkna med att det snart kommer att leda till väsentligt förbättrat livskvalitet!

BadGEAR: Tack för medgivandet att publicera dina observationer.

Självironisk reklam?

Detta är reklam för en välkänd produkt, försök fundera ut vilken det är fråga om. Svaret kommer alldeles mot slutet. Då kanske det känns självklart.

Se även: MatFrisk Blogg på Passagen

Energi hit och energi dit...

Vi svänger oss med näring hit och energier dit, kalorier och joule. Men så slog jag mig en fundring. Vad står en kalori för och vad det kan jämföras med i andra sammanhang?

Många vet att en kalori (cal) är den energimängd som går åt för att höja temperaturen på 1 gram vatten en grad. Att vattnet skall vara absolut rent och att temperaturen skall höjas från 14.5 till 15.5 grader Celsius ger kunskapsbonus. I näringssammanhang gäller konventionen att man med kalorier egentligen menar 1000 cal = 1 kcal. Kalorier är ett gammalt mått, men i näringssammanhang lever den kvar.

Numera anges energi i enheten Joule. Det motsvarar ungefär den energi som krävs för att lyfta 0.102 kg en meter rakt upp nära jordytan. En annan beteckning är wattsekund, 1 Joule = 1 Ws. Dessutom gäller omräkningsformeln 1 cal ≈ 4.184 J ==> 1 kcal ≈ 4.184 kJ

Antag att en person äter 8000 kJ (≈ 1912 kcal) per dygn.

Vi delar upp dygnet i tre lika långa delar, sömn, vaken i stillhet och vaken aktiv. Jag antar att energiförbrukningen vid sömn är 20% lägre än vid vaken i stillhet, samt att den är 20% större vid vaken aktiv. Dessa värden är inte nödvändigtvis korrekta, men valda för att dels vara rimliga, dels lätta att räkna med.

Under 24 timmar används 8000 kJ, vilket ger medelförbrukningen

(8000kJ/24h/3600s/h) kJ/s = 92.6 J/s = 92.6W

Om vi nu fördelar effektförbrukningen över de olika delarna av dygnet enligt mitt antagande så drar natten 74 W, den stilla dagen 90 W och den aktiva delen av dagen 111 W.

Hur mycket av denna energi går nu åt för att hålla kroppstemperaturen uppe på 37C? Ja, säkert vet jag inte, men antagligen större delen. Kroppen är en fantastisk maskin, men dess verkningsgrad (nyttigt arbete/tillförd energi) är knappast högre än bilmotorns 30%. Alltså genererar 70% eller mer av maten värme i kroppen. Den totala förlusten ökar för de som motionerar kraftigt.

Nu menar jag inte att värmeproduktionen är oviktig. Att kroppens temperatur hålls nära 37 grader är livsviktigt då kroppens kemiska reaktioner arbetar optimalt just där. Bara någon grad lägre eller 2-3 grader högre försämrar funktionen radikalt.

Några andra exempel:

• Säg att din bil använder 15 av sina hästkrafter för att hålla 90 km/h. 1 hk ≈ 736 W ==> 15 hk ≈ 11 kW. Om din och bilmotorns verkningsgrad är lika, säg 30%, så räcker den mängd bensin som motsvarar exemplets 8000kJ för att driva bilen i (0.3*8000 kWs/11 kW) ≈ 218 sekunder, 3 min och 38 sek, cirka 5,4 km.
• Beroende på vilken dator och bildskärm du har framför dig så drar den typiskt någonstans mellan en "nattförbrukning" (70 W) och fyra "aktiva dagförbrukningar" (450 W). Speldatorer knäcker lätt den övre gränsen.
  
• En ordinär villa kan dra 30 000 kWh per år = 108 000 000 kWs vilket motsvarar energin i maten för 1350 personer som äter enligt exemplet ovan. Årsförbrukningen för en villa och årsförbrukningen av matenergi för 3,7 personer ligger i samma storleksordning.

Rätta mig om jag gjort orimliga antaganden och/eller räknat fel.

Se även: MatFrisk Blogg på Passagen. Just idag krånglar den och vill inte spara något mer komplicerade inlägg. Som detta.

This machine has no brain

Se även: MatFrisk Blogg på Passagen

Apropå golfbanor

Kor brukar hållas som varnande exempel på miljöförstöring på grund av sin vattenförbrukning och produktion av s.k. växthusgaser.

Men så slogs jag av en tanke: Golfbanor! Ja, inte de små minigolfbanorna, utan de "riktiga" långgolfbanorna. Vilket är deras negativa bidrag till miljön? Jo, jag vet att de har positiva bidrag också. Precis som kon.

• De tar plats från näringsproduktion.
• De måste klippas med jämna och täta mellanrum. Drar bränsle.
• När det klippta gräset multnar avges växthusgaser.
• Logistiken som transporterar golfspelare till/från banorna skapar utsläpp.
• Gödslingen sker med produkter som utvinns ur fossilt material. Ger nettoutsläpp som kreatursgödsel inte skulle förorsaka. Undrar förresten om golfspelare skulle acceptera kreatursgödsel på banorna?
• Konstbevattning lär vara ett krav. Blir ännu större i länder med vattenbrist. Jfr. golfresor till varmare länder.
• Fler förslag?

När kommer krav på att reglera golfsportens växthusbidrag? :=)


Se även: MatFrisk Blogg på Passagen

Surrogatvariabler istället för patientnytta

En artikel i the heart kommenterar att man i läkemedelsförsök på diabetiker koncentrerar sig på surrogatvariabler snarare än hårda ändpunkter och patientnytta

- Too many randomized controlled trials of diabetes drugs are designed with surrogate end points and not with the kinds of end points that actually matter to patients.
Resumé: Alltför många studier av diabetespreparat designas med surrogatändpunkter istället för vad som faktiskt tjänar patientens behov.

They found that "patient-important" outcomes—including cardiovascular events, death, pain, function, and quality of life—were chosen as primary outcomes in just 18% of trials and as primary or secondary outcomes in less than half of the studies.
Resumé: Utfall som är viktiga för patienter väljs som första variabel i endast 18% av studierna.

...the bulk of trials used either surrogate outcomes, such as glycated hemoglobin or cholesterol levels, or physiological/laboratory outcomes (eg, insulin levels, C-peptide levels, etc). Of note, trials of patients with type 2 diabetes were significantly less likely than trials of type 1 diabetes or type 1 and 2 combined to report outcomes important to patients.
Resumé: I studier på diabetiker typ 2 (sockersjuka) var patientnyttiga ändpunkter signifikant mer underrepresenterade.

...there are two likely reasons why trials are continually designed with surrogate end points. ... The second is that trials are designed primarily to gain market approval or new market indications. "These tend to be brief, and they tend to focus on surrogate markers that then are sold as being important," he said.
Resumé: En orsak är att studier fokuserar på surrogatvariabler för att få erkännande på marknaden.

Se även: MatFrisk Blogg på Passagen

Tänkta tankar

Från ett forum, lätt redigerat för att fungera skild från sin kontext.

När man gör drivmedel av mat minskar tillgången på majs, soja, spannmål, socker m.m. Och priset skenar.

Och samtidigt baserar man livsmedelsproduktionen alltmer på olja, en resurs som snabbt blir allt knappare och därmed dyrare.

Man använder traktorer att hämta kornas mat i stället för att låta dem hämta den själv.

Men värst av allt kanske är att man ser alla hästtransporter, där man låter vagnen dra hästen i stället för tvärtom. Hästar som dessutom när de skall bli mat transporteras till utlandet, ofta till Italien. Här i landet är vi väldigt dåliga på att äta hästkött, samtidigt som vi troligen har fler hästar än kor, hästar som inte är till någon som helst nytta, utan bara nöjesredskap. Men deras metanutsläpp talas det väldigt lite om?

Var finns kraven från politiskt håll att tillverka bilar som drar max 0,3 dl bensin per mil? Vi får väl börja använda alla landets hästar i stället? (2008: cirka 270 000 hästar)

Det finns bara ett sätt för Sverige att lösa sin livsmedelsförsörjning och samtidigt bidra till att hjälpa omvärlden, återgå till gräsbetande kor, helst på skogsbete. Använd åkrarna till att odla vinterfoder till korna, energiråvara och råvara till pappersmassaindustrin, i den prioritetsordningen. För de två sistnämnda är hampa en mycket lämplig gröda, fibrerna gör man papper och textil av och resten rötas till biogas innan rötresten återförs som gödning. Hampa ger 6-8 gånger så mycket biomassa som skog på samma areal och tid.

Skogarna bör vi använda till timmerodling och bete till korna vilket är kompatibelt och till ömsesidig nytta. Blandskogar har dessutom bättre motståndskraft mot både stormar och angrepp än monokulturer. Blandskogar växer dessutom totalt sett bättre eftersom de olika träden samverkar om att göra näring till varandra mer lättillgänglig.

Betande kor bidrar dessutom till att bygga upp humuslagret medan plöjning bryter ner det, spannmålsodling är alltså en värre miljöbov än bra kouppfödning.

Även grisar är till nytta för skogen.

Höns är till nytta för andra tamdjur bl.a. genom att de äter larver som är mellanvärdar för parasiter som annars angriper dem.

Läs på Toxiska Epistlar om Sveriges kobestånd, nu och förr. Som vanligt med en grundlig bakomliggande research.

Se även: MatFrisk Blogg på Passagen

Dagens diskussion om vattenbrist

Tänkvärt från ett forum:

Det stora problemet med vatten är ju att det sällan finns där
man vill ha det. Det råder sällan någon reell vattenbrist, det
finns bara på fel ställe.

Vilda gräsätare i områden där vattnet är ojämnt fördelat och
där fördelningen inte är geografiskt eller varierar över tiden
utvecklat en instinktiv förmåga att förflytta sig och hitta var
vattnet för tillfället befinner sig.

Det kan inte ett vete- eller majsfält göra, inte heller morötter
eller potatisar.

Jag har sett många svältande afrikaner på TV genom åren,
men aldrig några från de nomadiserande jägar- eller boskaps-
skötande folken, det är alltid fröodlare som sitter och väntar
på säckar med frön.

Förklaring

Sedan en tid driver vi MatFrisk Blogg på Passagen. I mångt och mycket en miljö vi gillar. Där finns ett antal av våra meningsfränder och -motståndare representerade vilket ger uppmärksamhet och debatt.

Vad som inte är lika bra är Passagens programvara och obefintliga support. Långa svarstider på servern, programbuggar och annat liknande. Under senaste helgen brast nästan allting. Drygt två dygn nästan utan möjlighet att publicera någonting. Några få lyckades, men aktiviteten var nära noll.

Därför testar jag denna blogg för att se om det är ett OK alternativ. För enkelhets skull, hitintills, med samma inlägg som på den ordinarie bloggen. Länkning härifrån men än så länge inte hit.